Webbplatsen använder cookies för att förbättra upplevelsen. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du att cookies används. Läs mer om cookies här.
OK
Offertförfrågan

Resereportage från Algarve

Jonas på altanen med Monte Rei Gcc.

Jonas besöker östra sidan av Algarve

Jag vaknar upp mitt i natten av mitt alarm och kunde för en stund inte komma på varför det ringde med full fart men sedan ramlade polletten ner, jag ska idag flyga till Portugal.
Taxin var förbeställd och jag tog det första morgonflyget med KLM från Landvetter via Amsterdam och kommer smidigt fram under eftermiddagen till Algarves flygplats, Faro. Jag lämnade Landvetter i ett regnrusk och stiger nu av planet och möts av ljumma vindar, att mötas av den värmen är något jag aldrig kommer att tröttna på. Det finns så mycket sevärdheter att se och goda restauranger att besöka längs denna kust men självfallet är mitt fokus på resan golfen och framförallt den östra delen av Algarve som sträcker sig bort mot den Spanska gränsen.

Praia Verde Boutique Hotel

Min intensiva period här nere innehåller två olika boenden i form av charmiga Praia Verde Boutique Hotell samt Portugals kanske mest lyxiga golfanläggning i Monte Rei. Golfklubborna var såklart det första jag packade ner och banorna som ska besökas är Quinta da Rias 36-hålsanläggining, Quinta do Vales 18 hål samt avslutningsvis spel på Monte Reis mästerskapsbana. Det förstnämnda hotellet ligger 40 minuter från flygplatsen men trafiken är lugn vilket gör att jag snabbt är framme och incheckningen går lika smidigt. Jag kommer upp och öppnar dörren och inser snabbt att här kommer jag att trivas.

Praia Verde Boutique Hotel i östra Algarve.

Hotellet är nyrenoverat från grunden och har en unik stil med storartade vyer från balkongen. Jag håller verkligen med hotellet om att de lyckats göra det både familjärt och charmigt på samma gång, vilket i sig inte är enkelt. Tar mig sedan ner till restaurangen för att äta min middag och om det är något som är extra viktigt på ett hotell är det maten och tro mig, den är lika god som hotellet är fint. Kvällen går mot sitt slut och jag börjar nu ladda upp med skräckblandad förtjusning inför morgondagens golfande men känner mig ändå som ett barn på julafton för det här ska bli otroligt roligt!

36-håls anläggning

Bilen rullar sakta in på parkeringen på Quinta da Ria och här möts jag vid klubbhuset av personal som direkt frågar efter min starttid och vill hjälpa mig till rätta. Uppskattat och proffsigt!
Anläggningen ligger i en naturskön omgivning i Ria Formosa Natural Park och öppnade upp sina 36 hål under 2002, ritad av Rocky Roquemore. Samma man som även t.ex. ritat Quinta do Peru Golf som ligger utanför Lissabon. Efter uppvärmning på den stora rangen provar jag deras fina korthålsbana för att ännu bättre hitta rätt känsla innan varvet på Qunita da Ria startar på riktigt.
Qunita da Ria är den av de två banor som kommer närmast havet vilket gör att havets närvaro verkligen spelar in. Parkbanan är fint designad och jag måste också säga spelvänlig då jag möts av breda och fina fairways.

 

Fantastisk golf i närheten av boendet.

Jag kommer in efter avslutat varv och inser att solen fortfarande kommer att vara uppe flera timmar till så efter en snabb lunch är jag ute igen men på deras andra bana Quinta da Cima. Systerbanan märker jag direkt är av mästerskapskaraktär då hålen är något längre, mer ondulerade greener och precision överlag krävs på ett annat sätt än under förmiddagen. Om Quinta da Ria var en överlag flackare bana i sin design möts jag nu istället av upphöjda tees och på vissa av hålen även upphöjda greener vilket sätter klubbvalet för inspelet till sin spets. Utöver det golfmässiga växer det vackra apelsinodlingar utmed de sista 9-hålen och jag kunde såklart inte motstå frestelsen att plocka en apelsin, ljuvligt! Åter till golfen och dom sista tre hålen som jag hört så mycket om och är lite deras egen ”Amen-corner”. Här möts jag av en tuff par 5 med mycket vatten, 17:e hålet en Par 3 även det över vatten med en förrädisk backe och som om inte det vore nog en lång par 4 som avslutningshål med vatten nästan hela vägen in i mål. Sitter nu i klubbhuset och andas ut efter att klarat av avslutningen på ett helt ok sätt men den avslutningen går inte av för hackor. Nu vänder jag tillbaka till hotellet för att imorgon spela en av Seve Ballesteros sista skapelser, Quinta do Vale.

En av Seve´s sista skapelser

Även om jag nu besöker Algarve i månadsskiftet januari – februari är vädret stabilt och jag vaknar upp till sol och blå himmel. Som tur var fick jag med mig ett par shorts och dom får det bli idag då Quinta do Vales golfbana väntar. Banan är som jag nämnde designad av ingen mindre än Seve Ballesteros och öppnade 2008. Det här är faktiskt en av mästarens sista skapelser då han mycket tragiskt gick bort 2011. Ni som t.ex. har spelat Buenavista Golf på Teneriffa vet vad Ballesteros kännetecken var och utöver att han oftast gjorde en av bunkrarna till ett stort S gillade han att bygga banor med 6 hål av varje, 6 par 5-hål, 6 par 4-hål och 6 par 3-hål.

Quinta da ria och Quinta do vale, 2 av många banor som jonas spelade under sitt besök.

Som ni kanske redan gissat er till byggde han Quinta do Vale på samma sätt och det ger oss som golfare en rolig utmaning. Banan slingrar sig fram med vyer över Rio Guadiana och när Ballesteros var färdig lär han ha sagt ”en utmanande layout i en unik miljö” vilket jag garanterat efter 18 håls golfande och en och annan tappad boll håller med om. Även om inte hålen på pappret är så långa är bunkrarna och flera vattenhinder strategiskt utlagda vilket kräver spelstrategi redan från första utslaget. Banans svåraste hål tycker jag är hål nummer 8 som är en tuff par 4 där framförallt den ondulerande greenen kan ställa till det om inte inspelet är precist. Efter avslutat spel inbjuder miljön runt klubbhuset och dess restaurang till en trevlig lunch som avnjuts på dess uteservering med utsikt över golfbanan samt även över till grannlandet Spanien.

Portugals #1

Jag sätter mig återigen i bilen och GPS ställs in mot Monte Rei och det här är på förhand den mest lyxiga av golfresorter som jag ska besöka under min vecka. Om Praia Verde Boutique är det mysiga, charmiga och familjära hotellet är Monte Rei alternativet både större och på förhand mer exklusivt. Här fanns det en vilja från ägarna från första spadtaget att leverera en golfanläggning som ska hålla världsklass med allt från en mästerskapsbana, servicen från personalen till kvalitén på boendet. Arkitekten bakom detta mästerverk till golfbana är amerikanen Jack Nicklaus som efter sin framgångsrika proffskarriär valde att ta åt sig uppdraget och banan rankas än idag som en av Portugals bästa golfbana, kanske till och med den bästa. Det är också den första av hans banor som nådde Portugal och det finns inte heller många av hans Signature-banor i Europa vilket såklart gör Monte Rei stolta. Jag blir varmt välkomnad av den personal från receptionen som tar hand om min incheckning samt sedan skjutsar hon ut mig till mitt boende för att säkerställa att allting fungerar. Här på anläggningen bor man antingen i exklusiva villor i närheten av klubbhuset eller i deras nya lägenheter och det är till en av dom jag nu är på väg. Lägenheterna är helt nya och finns placerade längs den 18:e fairwayen och i förlängningen utsikt mot Atlanten. Lägenheterna samt deras villor finns i olika storlekar så att det ska passa alla olika typer av sällskap och familjer.

Monte Rei är Portugals Nr#1

Jag sätter nyckeln i dörren, vrider om och det jag möts av till och med överträffar mina förväntningar då boendet som allt annat hittills håller högsta klass. Dom har enligt mig lyckats att skapa ett modernt boende med det som samtiden kräver på den här typen av lyxanläggning. Jag öppnar upp balkongdörren och går ut på uteplatsen där jag slår mig ner i sköna loungemöbler och jag kan i kvällsskymningen ana avslutningshålet på den banan som jag imorgon ska spela. Jag låser mitt boende och går promenaden på 5 minuter från boendet till en av Monte Reis restauranger The Grill, här erbjuds allt från enklare rätter till en mer finare måltid. Jag kollar igenom menyn och hamnar nånstans mittemellan men efter att jag ätit upp slås jag återigen av att det Portugisiska köket håller en hög nivå. På vägen hem ser jag även in genom fönstret till deras Michelin restaurang Vistas Rui Silvestre som just nu håller på att renoveras för att kunna bli ännu vassare. Avslutar återigen en ytterst bra dag i östra Algarve och ser med glädje fram emot mitt sista dygn på plats som både ska innehålla golfspel samt besök i den mindre staden Tavira.

Möts av bollpyramid

Vädret är återigen på min sida och väl uppe vid klubbhuset får jag frågan om vilken starttid jag har och blir sedan snabbt visad till en golfbil där min golfbag är uppsatt och klubborna rengjorda. Här ingår det alltid golfbil, starttidsintervall på 12 minuter mellan sällskapen och max 100 golfare / dag. Återigen andas det lyx och att jag som golfare med ett besök på Monte Rei ska känna mig unik, värdefull och dyrbar. Bollarna på drivingrangen är prydligt uppradade i små pyramider och från grästeen finns det många olika flaggor att sikta på, allt för att göra uppvärmningen så verklighetstrogen det bara går. När jag står här inser jag också hur nära det var att den brand som härjade här under 2021 höll på att ödelägga hela anläggningen. Jag åker med golfbilen den lilla vägen ner mot första utslagsplatsen och passerar det som nu är ett hus jämnat med marken som tidigare var golfpersonalens hus och längs banans gräns ser jag också fortfarande spår av den brand som härjade fritt. Nyfiken som jag är får jag reda på att när det brann som mest hade golfklubben på sitt egna bevattningssystem dygnet runt över hela golfbanan. Kanske var det rent av det som räddade golfbanan? Han jag pratar med tror absolut att det var en av dom avgörande faktorerna. Åter till golfen och banan som sådan erbjuder en mängd olika utslagsplatser och jag väljer för dagen att spela vad vi i Sverige skulle kalla Gult alt 56. Jag inser efter några håls spelande att till skillnad från en del andra banor har man här tänkt på precis allting och banan utmanar dig att plocka fram ditt absolut bästa spel. Banan ligger vackert belägen och allteftersom möts jag av utsikter både mot bergen men även mot Atlanten i söder, helt enkelt en härlig naturupplevelse.

Jonas han även med en vända till mysiga staden Tavira.

Mitt egna golfspel varierar men får ändå med mig ett ganska bra spel men just nu spelar det mindre roll då jag bara njuter av att spela på en av, enligt mig Europas bästa golfbanor. Banans 8:e hål som är en par 5-a visar på ett tydligt sätt att om du lyckas med en bra drive kan du ge dig själv chansen att gå för green på två slag men missar du minsta lilla äventyrar du rent av hålets siffra i scorekortet. Banan ger men kan också ta lika fort så det gäller hela tiden att vara påslagen. Banans 11:e hål är ett av deras läckraste hål och är en par 3-a där du står högt upp och har en green som är omringad av bunkrar. Hålen slingrar sig vidare och det är inte ofta jag spelar en bana där jag inte vill att hålen ska ta slut men precis så är det när jag kommer upp inför utslaget på det sista hålet på Monte Rei. Jag lyckas avsluta rundan med att rulla i en birdie och det tappade slaget på hålet innan är ett minne blott.

Detaljerna gör helheten

Jag kör upp min golfbil till klubbhuset och sätter mig på den store uteserveringen och tänker så som många tänkt förut att det är detaljerna som gör helheten. Som att lägga ett stort pussel alla bitar måste passa för att tavlan ska få sin rätta glans. Jag tar mig sakteliga tillbaka mot min lägenhet för att göra mig iordning för ett besök inne i staden Tavira, en stad jag hört så mycket gott om. Staden ligger 20 minuter från anläggningen och det går smidigt att åka med taxin som är förbeställd och Monte Rei har tipsat om en fiskrestaurang vid vattnet som jag nappade på. Utöver andra trevliga restauranger och barer finns här många historiska sevärdheter med bland annat många kyrkor och byggnader från 1700-talet. Jag blir avsläppt vid restaurangen och kommer direkt in till det bord som är reserverat och jag har fått tips om att beställa en meny där köket får bestämma vad jag ska äta. Efter en trevlig middag med god mat & dryck kommer jag igen ut på dom läckra kullerstensgatorna som staden erbjuder. Lugnet har lagt sig över staden och jag märker att jag går lite extra sakta då jag nu försöker insupa det sista av den ljumma kvällen då jag vet vilket väder Göteborg erbjuder när jag kommer hem under morgondagen. Jag hinner med en avslutande efterrätt på ett lokalt hak innan jag tar taxin hem till Monte Rei. Väl där packar jag ihop mina saker och gör mig iordning för att resa hem imorgonbitti men kan inte låta bli att sätta mig en sista gång på min terrass för att kolla ut över det 18:e hålet innan jag går in och lägger mig. Jag sitter nu på planet och flyget med KLM ska precis lyfta från Faro då jag får ett löjligt leende på läpparna, kan jag verkligen haft det så här bra? Svaret på den frågan är ja och det bästa av allt är att nu är det din tur att uppleva samma sak.

Golfiga hälsningar,
Jonas Grännö

Visit Algarve in Portugal